Ja, då önskar vi alla välkomna till en ny höstsäsong med Marks Filmstudio. För dig som är nyfiken på vårt program kan du läsa vår folder HÄR. Vi startar säsongen med en filmisk berg- och dalbana som excellerar i fantasi, utmanande handling och med en ljuvligt jugendinspirerad scenografi. Ett multikonstverk på film. Det är svårt att se att någon annan konstform än film skulle kunna få med allt detta i ett och samma verk. Skulle väl kanske vara opera då? Förra gången vi stiftade bekantskap med regissören till den här filmen, Yorgos Lanthimos, var då vi visade filmen Lobster i november 2017. En helt annan dystopisk historia, men kanske lika fantasifull? I Poor Things får vi följa hur en vuxen kvinna, med ett nyfött barns hjärna utvecklas över tid till en alltmer självständig kvinna. Genom resor i Europa och genom tiden. Det låter vrickat och det är det också. Vrickat, kul och bitvis så fartfyllt att man hisnar. Emma Stone gör sin rolltolkning med ...
Det börjar så oskyldigt. En engagerad lärare på gymnasiet vill att eleverna skall förstå Rimbauds poesi på ett djupare plan och tipsar om att de som vill kan se en film Total Eclipse, där en ung Leonardo DiCaprio spelar Rimbaud när poeten inleder en romans med en annan man. En förälder upplever detta som tecken på dekadens och så småningom mobiliseras många nivåer i samhället för att få läraren avsatt. Filmen är en skildring av den auktoritära staten där rädsla och opportunism tränger in på alla nivåer. Det intressanta är att filmen är från Ungern, ett land med en auktoritär regim och som haft den största demokratiska tillbakagången i världen under det senaste årtiondet. Landet klassas inte längre som demokrati. ( källa:Europaportalen ) Regissören Katalin Moldovai, är född i Rumänien 1982 och har studerat film i Ungern. Without Air är hennes första spelfilm. Filmen visades på Göteborgs Filmfestival i våras, men har inte haft svensk biopremiär, den kommer för...
Italiensk film har ett speciellt rum i de flesta filmälskares hjärta. Vem minns inte titlar som Vi som älskade varann så mycket, Cinema Paradiso, filmeposet 1900, Cykeltjuven eller De fula, elaka och skitiga. Stora händelser, tragiska människor, komik och allt framställt med en bred palett av mänskliga känslor. Regissören Paola Cortellesis film Det finns alltid en morgondag som vi har på programmet kommande vecka når inte upp till nivån i dessa filmer, men den kommer nära. Vi får följa Delia som lever i ett traditionellt dubbelpatriarkalt äktenskap, där hon gör sitt bästa för att se till att få hushållet och omvårdnaden om barnen att fungera. Hon drömmer om ett annat liv för sig och barnen och det ser ut som att hennes drömmar skall besannas för äldsta dottern som skall gifta sig rikt. I stora stycken följer filmen den italienska filmtraditonen med snabba svängar mellan vardagslycka och tragik. Det underbara svartvita fotot bidrar naturligtvis till att koppla filmen både ti...