Marks Filmstudio

  När jag såg Amrum i den streamade versionen  av Göteborgs Filmfestival tänkte jag två saker: Detta är en film för filmstudions medlemmar; filmkonst i foto, miljöer och skådespeleri. Den andra tanken var, dit vill jag åka. Ett så säreget låglänt landskap med egentligen bara ljus och hav. Amrum är idag en tysk ö i nordsjön med drygt 2 000 invånare, en ö i ett pärlband som kallas de nordfrisiska öarna.  Amrum utspelar sig i andra världskrigets slutskede. Huvudpersonerna är Nanring och hans mamma som lider av en förlossningsdepression och att hennes världsbild av det tredje rikets stora seger har krakelerat. Den frånvarande fadern är oberstormbahnfurer i tyska armen. Pojken försöker med alla medel uppfylla sin mors dröm om färskt bröd med smör.  SR tyckte att filmen var besläktad med the Zone of Interest och beskrev med:  ...ett iskallt lugn, ett slags nazistiskt vardagsliv med blommor och längtan efter lyxvaror som honung och vitt bröd. Hur barnen till bödlarna ...

  Då var det dags för höstpremiär för Marks Filmstudio och vi börjar lite lugnt med en varm feel-good komedi.  Regissören Kirk Jones lyckas med konststycket att förvandla ett besvärligt tillstånd, Tourettes syndrom. till en begriplig, varm och fin filmhistoria om ett socialt handikapp. Filmen handlar om den unge John Davidsson i en skotsk 80-talsmiljö. En populär grabb i sin omgivning  som plötsligt börjar få besvärliga tics vilka efterhand utvecklar sig till ett socialt besvärligt handikapp. Efter många års problem få han slutligen en diagnos på sina besvär. Huvudrollsinnehavaren Robert Aramayo är en rutinerad skådespelare som haft roller i både Sagan om ringen  och Game of Thrones.  Recensenterna var genomgående positiva till filmen, även  om någon  var lite kritisk till att skildringen var väl polariserad. En biosuccé i England blev den i alla fall.