8 november Room



Ja, så har vi kommit fram till säsongens näst sista film. Och nu blir det en allvarlig historia om fångenskap, omsorg om barn och hur vi hanterar frihet, när världen är en helt annan än den vi trodde. Många frågor att fundera över när ni sett denna omskakade historia och sitter hemma med några tända ljus och en kopp te för en filosofistund i all enkelhet.

En kvinna och hennes son tillbringar flera år i ett trädgårdsskjul. De är inlåsta av en hänsynslös person som dock inte får spela någon huvudroll i denna film. Istället får vi en inblick i hur mamman försöker skapa mening, ordning och kanske en form av värdigt liv för sin son, i denna ytterst avgränsade värld.  En värld som ändras och får helt nya gränser och förutsättningar. Genom nioåringens ögon får vi uppleva det kaos som blir följden när ens bild av tillvaron rämnar.

På ett djupare plan hanterar filmen frågan om vad världen egentligen är och hur vi kan veta det? Bildgestaltning och huvudrollsinnehavarnas skådespelarinsatser är mycket bra i den här filmen som genomgående fick mycket goda recensioner

SvD skrev en entusiastisk recension:
Och Brie Larson ska vi bara inte tala om. Hennes Ma är något inom fiktionen så sällsynt som en komplett förälder som inte samtidigt är en komplett människa – och det är just i glappet mellan de två gestalterna som Larson är så makalöst bra. Tack vare henne blir ”Room” i slutänden en berättelse om stor kärlek, snarare än om bottenlös ondska.

GP tyckte: 
Skildringen fastnar aldrig i ondskans meningslöshet, utan fokuserar på det hoppingivande i livet: kärleken och berättelserna.

Populära inlägg i den här bloggen

21 november Madeleine och taxichauffören

2 maj The Banshees of Inisherin

16 januari De ostyriga