3 mars Äran

Ändring av film för tisdagen 3 mars

På grund av en miss från distributören är vi tvungna att byta film för den 3 mars. Äran kan inte visas utan istället kommer vi att visa den danska filmen

Den skyldige

Ett mycket spännande kammarspel, men inte i ett vardagsrum den här gången utan i en larmcentral. En kidnappad kvinna får hjälp och stöd av en omplacerad polis som tillfälligt tjänstgör som larmoperatör.

Här manas alla de bilder från andra krimdraman vi sett och läst fram inför vårt inre. De får bildsätta, där filmen bara bidrar med handling och dialog.

En originellt instängd thriller som en recensent skrev.

------------------

Årsmötet är avklarat och vi kan hälsa ett par nya styrelsemedlemmar välkomna i vårt gäng: Peter Otell och Bengt Helger. Det skall bli spännande att se vad ni kan bidra med, när vi nu går in i arbetet för att sätta höstens bioprogram för filmstudion?

En bulgarisk film står på vårt program på tisdag. Filmen är en del i en trilogi av paret Kristina Grozeva och Petar Valchanov som ägnat sig åt att göra film baserad på verkliga tidningsnotiser. Den förra filmen The lesson, fick Ingmar Bergmanpriset på Göteborgs Filmfestival för fem år sedan.

En järnvägsarbetare finner en mycket stor summa pengar vid järnvägsspåret och är ärlig nog att rapportera detta till myndigheterna. Hans arbetskamrater idotförklarar tilltaget, inte minst med hänsyn till det korrumperade samhällssystemet i övrigt. En arrogant tjänsteman och en goodwill-hungrig politiker blandar sig på olika sätt in i leken och det hela blir en satir över ett eroderat tjänstemannasamhälle på fall.

Filmen har bara haft en recension i Sverige, GP, som låst in den bakom betalvägg, där den positivt avslutas med:

Den stammande eremiten Tsanko och den stressade karriäristen Julia bildar ett perfekt antagonistpar i ett dråpligt drama av Bulgariens främsta konstnärliga grävreportrar.

För fler recensioner får det bli en språkövning:

Spielfilm.de skriver:

Fazit: Eine schonungslose Gesellschaftsstudie, der die Balance zwischen Absurdität und Tragik gelingt, nicht zuletzt dank des gekonnten Schauspiels.

Variety berömmer den klippteknik som använts i filmen:

Valchanov’s editing knows how to get maximum effect from cutting just before expected, and the gut-punch finale, accompanied by a deliberately incongruous jazz tune, is a lesson in understated off-camera trepidation.