Marks Filmstudio

Filmstudions höstsäsong ångar på mot den tredje filmen. En mysrulle att le åt och fundera över nu när  mörkret är mer än ljuset om dagarna och vätan en daglig gäst. Och inte minst, glädjas över att återse en ljusblå VW-bubbla. Vi tar oss tillbaka till det mytomspunna 70-talet den här tisdagskvällen. Hur gör en som mamma om en är angelägen om att få en son att vara stolt över, på riktigt? Sonens far inte varit närvarande under hans uppväxt och lite gnager det i samvetet, har han fått en tillräckligt allsidig uppfostran? Så en försöker hitta hjälpen från olika experthåll som den tonåriga Julie, och en annan ung kvinna med stora ambitioner att vara en genuin punkare. Resultatet; en fullfjädrad teoretiker med hjärnkoll på sådant som moderna tjejer har i sitt norm- och känslobibliotek och utöver det bas och tilläggskurs i kvinnlig anatomi. Men detta visar sig vara otillräckligt och kanske till och med feltänkt. Nyförvärvade, men inte bearbetade kunskaper i feminism och hur t...

Se där redan framme i oktober, en filmmånad så god som någon. Nu blir det film som utspelar sig i mellanöstern, det forna storriket Persien med sin rika österländska kulturhistoria. Ett område som varit styrt av olika stormakter och ockuperat i århundraden och som kom till så sent som 1935.  Men fonden för tisdagens film är egentligen extremt västerländsk och hade premiär på Broadway när det en gång begav sig. En handelsresandes död - en fars dröm om att sonen skall bli något stort, en dröm så stark att han tar sitt liv för att sonens framtidsprojekt ska få sitt startkapital via faderns livförsäkring. Artur Millers pjäs som kom redan 1949, slår effektivt hål på den amerikanska framgångsmyten och det är den ramen som veckans film utspelas i. En pjäs med klichéer och en film som spinner vidare på detta. Vi tas till Teheran, miljonstaden i Iran där ett par arbetar på en skådespelarskola. Millers pjäs håller på att sättas upp och i en parallell handling får vi följa hur paret...

Ibland får konstupplevelser oväntade effekter. Vernissagen för #nolimit i Borås fick effekten att filmbloggen helt enkelt glömdes bort. Arbetet med programblad och andra praktiska bestyr inför säsongspremiären tog överhand och när det var dags för söndagens lilla skrivstund - ja då promenerade jag bland hundratals andra nyfikna streetartbesökare och njöt av allt det nya som Borås hade att erbjuda. Som målningen ovan, av konstnärerna Pichi & Avo. Här syns bara en detalj av den jättelika målningen på en tegelgavel i Norrby stadsdel. Men här blandas fajtas kubism med Liljeforsk realism och mitt i bataljen står en liten människa och putsar på en svan. Och så var det ju också med kvällens film, en liten, liten människa i ett jättelikt land där tusentals barn varje år försvinner från sina föräldrar. Uppslukas i människohavet där varje individ är så liten, så sårbar och så skyddslös. Nå, tisdagens höstpremiär hade allt man kunde önska, massor med förväntansfulla medlemmar, god fik...

Nu börjar det snart igen! Filmerna du kommer att få se i höst är klara. Klicka på respektive film så får du reda på lite mer om den. En grundligare presentation kommer i den här bloggen inför varje film, i vårt programblad som är klart om några veckor och i våra nyhetsbrev inför varje film 2017-09-12 Lion 2017-10-03 The Salesman 2017-10-17 Alla tiders kvinnor 2017-11-07 The Lobster  2017-11-21 Moonlight  Och så avslutar vi den här säsongen med Östlunds Cannesbelönade film: 2017-12-12 The Square , ännu inte recenserad eftersom premiären i Sverige är först i slutet av augusti. Visst ser det ut att bli en spännande höst med Marks Filmstudio? Och här kan du ladda ned filmprogrammet som .pdf-fil

Våren har i gått i ilfart om man ser till kalendern, men värmeutvecklingen och mildare vårvindar har den sprungit ifrån. Kanske, eller till och med troligen, är det precis som alla andra år. Det är bara så att vi vill minnas något annat. Det räcker kanske för våra värmetörstande själar att få uppleva någon enstaka dag med mänsklig temperatur och lite fin sol, för att vi skall "minnas" att så är det ju, jämt. Och så kommer denna tärande nordan och tar oss ur den villfarelsen. Så vad är då bättre än att bänka sig i den omfamnande biolokalen på tisdag kväll, och tillsammans med nära två hundra andra njuta av lite finstämd japansk film? Under körbästrädens handling är på ytan mycket enkel. En äldre kvinna tjatar sig till en provanställning på ett gatukök som serverar plättar med bönpasta. Hon visar raskt sin kunnighet och frambringar den ljuvligaste pasta man kan tänka sig. Men när ägaren får reda på hennes bakgrund kräver han att hon avskedas. Vi får i lugnt och makl...

Det här blir en subjektiv och gränslös hyllning av Ken Loach. Hans filmer har alltid fascinerat mig: Ta bara Land och frihet om spanska inbördeskriget, Bröd och rosor om lågbetalda städare som tar upp kampen mot sin arbetsgivare, trots de dåliga oddsen, Järnvägare om privatiseringen av det engelska järnvägsnätet, och så Änglarnas andel om whiskytillverkning, som vi visade på filmstudion i mars 2013. Jag kan på rak arm inte komma på någon annan filmmakare som har en sådan förmåga att föra ner stora samhällsfrågor till ett humanistiskt, ibland tragiskt, men alltid humoristiskt plan. Samhällskritiken bottnar så stadigt i beskrivningar av våra mänskliga tillkortakommanden. Det är färgstarka och sympatiska människor som får bära historien och med hjälp av dem kan vi identifiera oss och känna att vi förstår, ända in i hjärtat. Nu ska vi då få se filmen om snickaren Daniel Blake 59 år (spelas av Dave Jones) som drabbas av olycka och som så väl behöver ett socialt skyddsnät, n...

Ja, så blev det dags för lång lördagsmatiné i filmstudion. Och temat är pinsamma föräldrar. Vem kommer inte ihåg dem dessa viktiga personer i ens liv som inte kunde alla de förvirrade sociala koder som vi ville förse dem med? Som tonåringar var vi väl värst? Undrar om den mamma eller pappa existerat som kunnat föra sig precis så som deras lynniga tonåringar önskat i alla situationer. Särskilt väl kommer jag ihåg en flicka i min klass som hade den enorma oturen att hennes pappa, på lösmynta pappors vis, råkat bli vald till klasspappa. Dessutom tog han på sig rollen att förmana klassens busigaste pojkar, så att de skulle bli mindre busiga. Jag sympatiskämdes med henne så till den grad att jag kommer ihåg det än idag. Nu får vi kanske se en än värre pappa i aktion och denna gången i förhållande till sin vuxna dotter. En kvinna i karriären som sysslar med den nya moderna företagsamhet som går ut på att utnyttja arbetskraft till max och göra sig av med dem som inte är lönsamma nog el...