Marks Filmstudio

Nu åker vi till det härliga 70-talet, det var precis som nu, fast mycket mera sakta och mycket mera svartvitt, eller grått, eller kontrastdämpat, dimmigt. En tid när vi i filmstudions publik hade börjat ta oss ut på vår yrkesbana, familjebana, livsspår. Vem kommer idag ihåg att på den tiden var Sverige fortfarande jordbruksland i omvandling?Landsbygden fanns kvar också som ekonomiskt bärkraftig enhet. Inte bara som nutidens sommarnöje eller utarmade, pizzeriabemängd relik med tomma affärslokaler och en kommunslogan som sista och enda hopp. Dals Ed, - En pärla med 400 sjöar, Essunga - liten, lantlig, lycklig eller Vara - här ser vi längre. Av de ungefär tre miljonerna förvärvsarbetande 1970 var åtta procent sysselsatta inom jord och skogsbruk, det var fem procent färre än tio år tidigare. Idag är det mindre än en procent som försörjer sig på arbete med jorden. Familjejordbruket har en stark ankartross. Generationer binds samman genom arvet, från far till äldste son, eller i nö...

Det blev en fantastiskt fin filmvecka för oss i Marks filmstudio. Själv hade jag möjlighet att vara med vid två evenemang. I fredags åtta dar minglade vi, lite på håll sådär, med festivalpubliken på Draken i Göteborg där Göteborgs Filmfestival för 41:a gången gick av stapeln. Kända och snyggt klädda filmmänniskor kom och gick på Drakens scen, allt medan vi i Skene njöt av festivalbuffé a la Brunnskakan. Pratade med varandra om hur veckan varit och hur det skulle bli att få se kvällens världspremiär av Amatörer och om man kanske skulle få se en skymt av någon vi kände, där i Svenljunga. När premiären var över var i alla fall jag golvad - vilken film! Så varm, charmig och angelägen i dessa tider. Vem äger rätten att skildra hur vi lever och har det? Gabriela Pichlers film startar lite prövande, men sen tog det sig för att avsluta i den härligaste filmrepliken jag hört på länge. En lite uttröttad filmpublik vid visningen av folkets egen bild av den lilla orten Lafors frågar ...

På tisdag är det värpremiär för filmstudion. Får vi be om att ni kommer i lite extra god tid, för det känns som det blir många som vill lösa filmkort till denna elfte säsong? Här kan du ladda ned vårens program som .pdf Göteborgs filmfestival - på plats i Skene Och så kan du också lösa biljetter till invigningen av Göteborgs Filmfestival som länksänds till Kulturhuset Skene på fredag den 26 januari. Årets premiärfilm är den omtalade Amatörer av regissören till Äta sova då, Gabriella Pichler. Filmen har lite extra intresse för oss markbor eftersom den är inspelad i Svenljunga och lär spegla vår kära grannkommuns inte alltid så framgångsrika färd på sveriges kommunhimmel. Här kan du sen en trailer . Hålltider för fredagen: 16.30 - Kulturhuset öppnar 17.30 - Invigningscermoni direktsänd fr Göteborg 18.10 - Kortfilm 18.30 - Öppningsfilmen Amatörer Om tisdagens film Efter att ha slutat med en komedi före julen förra året, kändes det helt rätt att plocka in en till rulle ...

Säsongens sista film är här. Dagen före lucia och nästan mitt inne i julmånaden skall vi få se den film som kanske blivit mest omtalad av filmälskare i år. En svensk film som faktiskt gav en Oscar. Först något om regissören Ruben Östlund. Hans filmkarriär började med filmer av våghalsiga skidåkare i alperna, först var det kompisar som avbildades, men kvalitén i dessa filmalster upptäcktes och Östlund fick uppdrag med större budget. Född 1974 i Göteborgs norra skärgård och utbildad vid Högskolan för fotografi och film i Göteborg debuterade han som dokumentärfilmare. Hans första spelfilm blev Gitarrmongot. Så min upplevelse av Ruben Östlund - första filmen av honom som jag såg var De ofrivilliga. En film sammansatt av olika episoder med det gemensamma temat att huvudpersonerna hamnat i en situation, utan egen förskyllan. Filmen ger oss några olika exempel på att vår frihet är relativ. Vi är ofrivilliga för vår eventuella frihet ligger i händerna på gruppens. Den bestämmer hur lån...

Efter förra filmen, The Lobster, som verkligen engagerade vår publik i vitt skilda uppfattningar, är den nu aktuella filmen sannolikt en film där vi kan samlas kring ett enigare gillande. Här får vi följa ett livsdrama och hur olika omständigheter i livet formar oss till de vi är. Ett alltför vanligt dramatiskt grepp i filmvärden kan tyckas, men med särskilda kvalitéer just den här gången. Att växa upp i den tuffare delen av Miami och så småningom bli klar över sin homosexualitet är en del av filmens story. På vägen får vi se varma episoder av solidaritet och vuxenstöd. Men framförallt visualiseras djupet i de skillnader mellan olika människor som finns,  som vi ser varje dag och som vi vänder oss bort för att slippa se. Regissören Barry Jenkins använder skickligt filmarens subtila medel för att berätta sin historia. Närgången kamera, välgjord ljussättning och ett fint samspelande musikspår bidrar till en filmupplevelse man faller för. Och föll gjorde också prisgiv...

Novembergrått med korta inslag av blek sol och nätter med strålande fullmåne. Hösten bjuder onekligen den sensitive på en rad mysfaktorer som prassliga skogspromenader i kaskader av färg, sömnlöst stirrande mot vår närmsta grannes i rymden isvita nuna och varsamt långkokade smak- och doftsensationer i grytform. Femårsjubilerande filmstudion bjuder nu in till säsongens fjärde ordinarie filmvisning och då står det en grekisk regissör på menyn: Välkomna skall ni vara alla ni som gillar engelska sekelskiftesmiljöer, korrekta tjänare och hotellpersonal med stil. Här bjuds badorts- och pensionatsmiljön för de samhällsklasser som förmår uppskatta stil, finess och passiv aggressivitet. Men en stund in i denna film kommer en obehaglig tanketon krypande - allt är inte som det ska, inte alls som det ska. The Lobster är en framtidsdystopi utspelad i en förgången miljö, men utan effektsökeri. Till pensionatet anländer de medborgare som inte funnit någon att bilda par med, för att ges en s...

Filmstudions höstsäsong ångar på mot den tredje filmen. En mysrulle att le åt och fundera över nu när  mörkret är mer än ljuset om dagarna och vätan en daglig gäst. Och inte minst, glädjas över att återse en ljusblå VW-bubbla. Vi tar oss tillbaka till det mytomspunna 70-talet den här tisdagskvällen. Hur gör en som mamma om en är angelägen om att få en son att vara stolt över, på riktigt? Sonens far inte varit närvarande under hans uppväxt och lite gnager det i samvetet, har han fått en tillräckligt allsidig uppfostran? Så en försöker hitta hjälpen från olika experthåll som den tonåriga Julie, och en annan ung kvinna med stora ambitioner att vara en genuin punkare. Resultatet; en fullfjädrad teoretiker med hjärnkoll på sådant som moderna tjejer har i sitt norm- och känslobibliotek och utöver det bas och tilläggskurs i kvinnlig anatomi. Men detta visar sig vara otillräckligt och kanske till och med feltänkt. Nyförvärvade, men inte bearbetade kunskaper i feminism och hur t...